Vibnet / STADIEINDELNING AV SKADOR AV HAV / bloggar

BAKGRUND

Manifestationer på hand-arm vibrationsskada yttrar sig som symptom eller fynd vid klinisk- eller laboratorieundersökning respektive som reaktion på provokation (ex köldprovokation). Symptom och fynd på ”vibrationsskada” kan kategoriseras utifrån förändringens karaktär, utbredning, hur ofta besvären förekommer, hur lätt symptomen kan provoceras, hur länge attackerna sitter i hur svåra de är att bryta, hur lång tid det tar till dess funktionen normaliserats eller vilket handikap manifestationen medför.
Klassificeringssystem för vibrationsskador har historiskt utgjort en del i diagnostiken samt varit ett hjälpmedel för att rangordna skadans allvarlighetsgrad eller handikapets allvarlighetsgrad.
Under mitten och senare delen av 1950-talet delade Andreeva-Galanina, i Ryssland in vibrationsbesvär utifrån en skattad allvarlighetsgrad. Drogchina-Metlina utvecklade den ryska kategoriseringen i en alternativ 7-gradig skala avseende typ av skada och med kollektivbenämning ”syndrom”. William Taylor och medarbetare utvecklade en stadieindelning av Raynauds syndrom under början av 1970-talet. Denna skala sammanförde symptom som nu anses specifika för kärl och nervskador samt använde påverkan på arbetsförmåga och sociala aktiviteter som kriterier för allvarlighetsgrad. 1987 reviderades Taylor-Pelmearskalan och delades upp i en separat skala för nerv- och en skala för kärlskada. Dessa skalor fick benämningen Stockholm-Worshop skalorna utifrån att skalorna reviderades vid två möten i Stockholm. Dessa skalor utgör fortfarande basen för stadieindelning av vibrationsskalor även om alternativa förslag förts fram i så väl Japan som England.
Detta temaområde avser att hantera och diskutera frågeställning omkring stadieindelning av symptom på såväl kärl- som nervskada enligt Stockholm workshop-skalorna..


2013-03-01/rl

Senaste kommentarer(0/0) Kommentera