VibnetNet / INVERKAN PÅ NERVFUNKTIONEN / Webbsidor / Pågående arbete

Pågående arbete

Unga maskinanvändare
I en pågående longitudinell studie av unga, manliga maskinanvändare inom verkstads- och konstruktionsindustrin har 108 individer följts sedan de slutade skolan. De jämfördes med 21 manliga, ej vibrationsexponerade referenter, huvudsakligen från restaurangsektorn. Samtliga deltagare besvarade ett antal frågeformulär (arbetsanamnes, sjukdomshistoria, rökning, alkohol, tidigare och aktuell vibrationsexponering och sensorineurala symtom). Den neurofysiologiska funktionen undersöktes genom bestämning av perceptionströsklar för vibrationer vid 31,5 och125 Hz och genom Semmes Weinsteins monofilamenttest. Vidare undersöktes temperaturtrösklar, Purdue dexterity test samt hand- och fingerstyrka genom Jamar, Pinch grip och 3 Chuck grip. I den första undersökningen deltog 141 manliga vibrationsexponerade arbetare och 41 manliga referenter. I uppföljningsundersökningen deltog 108 manliga arbetare och 21 manliga referenter.
 
GODA-Vib-projektet
Studien består av 36 slumpmässigt utvalda manliga arbetare med vita fingrar som sedan 2002 utretts för vibrationsskada vid Arbets- och Miljömedicin i Göteborg (AMM; 12 med vita fingrar, 12 med neuropati och 12 med karpaltunnelsyndrom), där varje grupp indelats i tre åldersklasser. Vidare ingår drygt 10 kvinnliga patienter som sedan 2002 utretts för vibrationsskada vid AMM. Kontrollgruppen utgörs av 18 män och 18 kvinnor, samtliga slumpmässigt utvalda friska åldersmatchade referenter från allmänbefolkningen i Västra Götalandsregionen (VGR). Samtliga försökspersoner har besvarat ett flertal frågeformulär, exempelvis Work Ability Index, Quick-Dash, Prime-MD och HADS. Efter läkarundersökning kommer varje försöksdeltagare att genomgå ett datoriserat koncentrationstest, vibrations- och temperaturtröskelmätningar samt handstyrketester (Jamar, nyckelgrepp, 3-Chuck grepp). Vidare kommer försökspersonerna att genomgå ergometercykeltester med pulsregistrering för att klarlägga arbetsförmåga och heart rate recovery (pulsåterhämtning). En viktig fråga är om arbetsgivaren givit möjlighet till anpassning, förändrade arbetsuppgifter eller omplacering för att minska vibrationsexponeringen och de fysiska kraven i arbetet. De av ovanstående tester som uppvisar högst sensitivitet och specificitet kommer under 2011 att ingå i och testas vid de regelbundna 3-års kontroller som görs av vibrationsexponerade arbetare vid företagshälsovården, Volvo, Skövde.
 
Metodstudie nervledning
Vid studier av nervledningshastigheter är det viktigt att man har god kontroll på temperaturen i handen. Vid låga temperaturer får man sämre nervledning. För att undvika falskt låga värden bör därför mätning av nervledningshastighet göras under standardiserade temperaturförhållanden. Vår ambition var att via en ny metodik, submaximalt cykelergometertest, försöka minimera temperaturskillnader mellan individer och om möjligt få en fingertemperatur på 34°C. Cykelergometertest är ett standardiserat submaximalt konditionstest och det visade sig vara en enkel och effektiv metod att höja handtemperaturen. Hos ett stort antal individer ökade fingertemperaturen 7°C eller mer på knappa 15 minuter och temperaturen låg kvar på i stort sett oförändrad nivå under hela den efterföljande nervledningsundersökningen (Sandén, Edblom et al. 2005). Risken för temperaturrelaterade felkällor har därmed reducerats kraftigt.
 
Sunds 21-årsuppföljning
Trots vetskapen om att skador kan förekomma i kärl och nerver var för sig eller tillsammans har riskbedömningen hitintills enbart baserats på uppgifter om kärlskador. Meningsfulla riskbedömningar kräver kunskap om exponering – effektsamband även för nervskada. Kunskapsbasen för risker med arbete med vibrerande maskiner saknar riskuppskattningar baserade på longitudinella, prospektiva kohortstudier. Nuvarande kunskap (ISO 5349) sammanfattar resultat från i första hand tvärsnittsstudier.
Undersökningen avser en 5-,10- och 21-års uppföljning av en prospektiv, dynamisk, nu sluten kohort av ca 240 manliga industri- och kontorsarbetare på ett företag i Sundsvall vilka följts från 1987, med undersökning av flera utfallsvariabler såsom bl.a. symtom och nervledning 1987, 1992, 1997 samt 2008. Internationellt sett är detta en unik kohort med arbetstagare som haft varierande exponering för hand-armvibrationer. Exponeringskartläggningen för vibrationer innefattar enkät, intervjuer, observationsstudier, tidsstudier och mätning av vibrationsnivå på använda verktyg som exponeringen omfattar. Vibrationer mättes enligt standard. Kartlagda vibrationsexponeringar medger bestämmande av individuella exponeringsdoser.
Studiegruppen innefattar svetsare, slipare, plåtslagare, ingenjörer, försäljare och administratörer. Studien är enligt vår kännedom den enda prospektiva studien med noggrann exponering och utfallsinformation. Riskuppskattningar vad gäller nervpåverkan från denna studie kommer att få en betydande tyngd.
Gruppen indelas efter olika exponeringsnivåer, där en grupp kommer är kontroller, som kommer att ha ingen eller mycket liten exponering för vibrerande verktyg.
 
Delstudie 1
Bakgrund/Metod: Delstudiens övergripande syfte var att undersöka perifer nervfunktion i övre extremiteten genom att mäta nervledningshastigheter i hand och arm hos manliga hand-arm vibrationsexponerade och kontorsarbetare vid 21-årsuppföljningen i Sundskohorten. Vi använde oss av uppvärmning med cykelergometer före mätningen, för att minimera temperaturberoende felkällor.
 
Delstudie 2
Bakgrund: I några undersökningar har det rapporterats en betydande förekomst av självrapporterad tremor hos patienter med hand-arm vibrationssyndrom (Bylund, Burstrom et al. 2002; Futatsuka, Shono et al. 2005). Enligt vår kännedom finns det ingen studie som med kvantitativa metoder har mätt förekomsten av tremor hos hand-arm vibrationsexponerade eller hos patienter med vibrationsskadesyndrom. Gunilla Wastensson har i sin avhandling studerat kvantitativa mätmetoder för tremor som kan användas för att upptäcka tidiga tecken till tremor och som visat sig känsligare än kliniska test (Wastensson 2010).
Syfte: Att undersöka om det finns en ökad förekomst av tremor hos personer som exponerats för vibrerande verktyg och om det i så fall finns exponering – effektsamband. Att undersöka om det finns ett samband mellan tremor och andra utfallsvariabler såsom nervledningshastighet, handkraft och symtom i form av domningar, värk samt självrapporterad nedsatt finmotorik i en kohort med hand-arm vibrationsexponerade personer.
Metod: I ovanstående unika Sundskohort har försökspersonerna undersökts med en validerad kvantitativ metod att mäta tremor år 2008; Catsys Tremor Pen® (Danish Product Development, 2000) (Edwards and Beuter 1997; 2000; Despres, Lamoureux et al. 2000). Försökspersonen håller ett pennliknande föremål som innehåller en liten biaxial accelerometer vilken registrerar tremor i frekvensbandet 0-15 Hz. Den kombinerade signalen omvandlas av systemets mjukvara till fyra utfallsvariabler, bl.a. tremorns intensitet och frekvens. Resultaten från tremorundersökningen kommer att analyseras tillsammans med Gunilla Wastensson och sedan sättas i relation till exponering av vibrationer, samt till andra utfallsmått såsom nervledningshastigheter och symtom i form av domningar värk och självrapporterad nedsatt finmotorik.
Samarbete: Studien kommer att göras av Gunilla Wastensson (Med.dr, Arbets- och miljömedicin Göteborgs Universitet), Helena Sanden (Med.dr, Arbets- och miljömedicin Göteborgs Universitet), Mats Hagberg (Prof. Arbets- och miljömedicin, Göteborgs Universitet), Ronnie Lundström (Prof. Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet), Lage Burström (Prof. Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet) samt Thor Nilsson (Docent, Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet).
Relevans: Riskuppskattningar vad gäller tremor hos hand-arm vibrationsexponerade från denna studie kommer att få en betydande tyngd.
 
Delstudie 3
Bakgrund: Det finns få prospektiva longitudinella studier avseende vibrationsexponerade personer och därmed sparsamt vad gäller studier av incidens av hand-arm vibrationsskadesyndrom i populationer med exponering för vibrationer. Hagberg et al.(Hagberg, Burstrom et al. 2008) har relativt nyligen publicerat en studie avseende incidens av vita fingrar i relation till vibrationsexponering i ovanstående kohort.
Syfte: Att studera incidens av självrapporterade symtom tydande på nervpåverkan såsom domningar, känselstörningar och nedsatt finmotorik i relation till vibrationsexponering och även relatera de förkommande symtomen till neurofysiologiska mätningar såsom nervledningshastighet samt eventuellt även termotest, vibrametri och handkraftmätningar.
Metod: I ovanstående kohort har personerna uppgivit förekomst av symtom i enkät och vid läkarundersökning och undersökts med nervledning, vibrametri samt termotest. Analyser kommer att ske i samarbete med doktorand Maria Edlund och vi kommer bl.a. att använda oss av s.k. överlevnadsanalys.
Samarbete:  Studien kommer att göras av Maria Edlund (Doktorand, Arbets- och miljömedicin Göteborgs Universitet), Helena Sanden (Med.dr, Arbets- och miljömedicin Göteborgs Universitet), Mats Hagberg (Prof. Arbets- och miljömedicin, Göteborgs Universitet), Ronnie Lundström (Prof. Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet), Lage Burström (Prof. Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet) samt Thor Nilsson (Docent, Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet). Ett samarbete kommer också att ske med docent Roberta Bonfiglioli vid Universitetet i Bologna. Hon har en gedigen erfarenhet av neurofysiologiska mätningar vid arbetsrelaterade nervskador.
Relevans: Studien kan ge underlag för bedömningar av risk för symtom tydande på nervskada nervskada i relation till exponering för handöverförda vibrationer i arbetet och härmed ge förutsättningar för preventiva åtgärder. Riskuppskattningar från denna studie kommer att få en betydande tyngd